Ljusets struktur och egenskaper klarnade för vetenskapsmän under slutet av 1800-talet. Upptäckten av elektroner år 1897 hade en stor inverkan på människans förståelse av ljus. Nya upptäckter inom fysiken lade grunden för sändning och mottagande av ljus.
Efter att telegrafen uppfunnits var det många som inspirerades till att försöka överföra mer än endast punkter och streck över telegrafkablarna. Snabbt utvecklades många sätt att sända enkla tecken mellan sändare och mottagare, och till och med metoder för sändning av handskriven text utvecklades. Tillsammans med telefonen så var dessa uppfinningar mycket viktiga för televisionens utveckling..
Det experimenterades fritt runt om i världen med att bygga ett televisionssystem redan under 1920-talet. John Logie Baird (1888-1946) är den som oftast nämns som televisionens uppfinnare. Han visade en samling av vetenskapsmän från Royal Society hur rörliga bilder överfördes mellan två våningsplan. Detta skedde den 27 januari 1926. Två år senare skickas TV-bilder över Atlanten. Bairds visuella radio med skärmen till höger kunde inte sända ljud och bild tillsammans.
Det var efter kriget som televisionen på allvar började utvecklas. TV-nyheter kom igång ganska snabbt, men folk visste i princip redan om nyheterna. Det tog ett par dagar innan man kunde sända det filmade materialet på grund av långa transportvägar och klumpiga filmsystem. 1936 börjar BBC i England med regelbundna TV-sändningar.
Första visningen av television hölls i Stockholm på Röda Kvarn i samband med Britanniautställningen 1948. Det första svenska tv-programmet sänds 1952: “En skål för televisionen” och hösten 1954 sänder Radiotjänst det första egna TV-programmet. Radiotjänst, senare Sveriges Radio, började sina reguljära sändningar 1956 som räknas som den officiella starten för tv i Sverige. TV-sändningar hade dock kunnat tas emot från Danmark sedan 1951. De permanenta dagliga danska TV-sändningarna inleddes 1954. Det fanns ett motstånd mot televisionen bland de svenska politikerna, speciellt i det regeringsbildande socialdemokratiska partiet men i och med att sändningarna kom igång 1954 minskade detta motstånd.
I juni 1957 hade cirka 10.000 svenskar skaffat mottagare. Då inleddes reguljära sändningar och Radiotjänst bytte namn till Sveriges Radio. Den stora ökningen av TV antalet kom i samband med fotbolls-VM 1958 då över 120.000 apparater såldes. Endast ett år efter fotbolls-VM så var antalet tv-licenser över 400. 000 stycken.
Under 60-talet diskuterades frågan om en andra TV-kanal. Näringslivet och de borgerliga partierna ville att den nya kanalen skulle finansieras av reklam. Socialdemokraterna ville att även den andra TV-kanalen skulle vara reklamfri och drivas av Sveriges Radio, främst med tanke på dagstidningarnas annonsförsäljning. Så blev det. Den 5 december 1969 startade TV2 och den första TV-kanalen fick därför namnet TV1. Dessa två kanaler skulle konkurrera trots att de tillhörde samma företag.
TV1 körde vidare i liknande stil som på 60-talet. Lördagskvällar gällde något av Lennart Hylands program, “21″ med Arne Weisse eller “10000 kronors frågan”. Amerikanska deckare typ Columbo, Kojak och Baretta sändes ursprungligen enbart i TV1, men från mitten av 70-talet började de båda kanalerna allt mer likna varandra. Noterbart var också den korta sändningstiden – även under det mörka halvåret startade sändningarna först vid 17.30 tiden med barnprogram. Och vardagar släcktes båda kanalerna kring kl 22.
Färg-TV-sändningar inleddes officiellt den 1 april 1970. De första färgsändningarna skedde dock redan 1967. 1970 inleddes även testsändningar av regional television genom starten av Sydnytt för Skåne.
Sverige hade länge enbart två TV-kanaler som båda kom från Sveriges Radio. Detta monopol började brytas upp när kabel-TV nätet började byggas ut. Under 1980-talet började kabelnäten i större utsträckning lägga till andra kanaler än SVT:s. Kabelnäten sände flera utländska kanaler som de tog emot via satellit.
Den 31 december 1987 inledde Kinnevik sina sändningar av TV3. Sändningarna skedde via satellit från London för att kringgå skandinavisk lagstiftning. Ytterligare en svenskspråkig reklamfinansierad kanal, Nordic Channel, började sända 1989. Denna kanal bytte sedermera namn till Kanal 5.
Under slutet av 80-talet startades också betal-TV kanalerna FilmNet, TV1000 och SF Succé som sände till Sverige.
TV4 startade sina sändningar den 15 september 1990. Man hade uttalade höga publicistiska ambitioner och startade bland annat ett nyhetsprogram, Nyheterna, som skulle konkurrera med då dominerande Rapport och Aktuellt.
I och med den ökade tillgången till utländska kanaler via kabelnät och satelliter återkom debatten om huruvida marksänd kommersiell television skulle införas. Olika modeller för detta diskuterades, vilket mynnade ut i att ett nationellt nät skulle upplåtas åt en privat TV-kanal.
Hösten 1991 skulle beslut fattas om att en tredje kanal skulle sända i marknätet. En jämn strid stod mellan TV3 och TV4 om den nya kanalen. Denna vanns till slut av TV4.
I TV4:s tillstånd stod det bland annat att man skulle upplåta sändningsutrymme i kanalen till tjugo regionala programbolag (vilket senare blev enbart sexton). På så vis hade Sverige två nät av regionala TV-sändningar, det i TV4 och det tidigare i TV2.
Att TV4 fick monopol på marksänd kommersiell TV gav kanalen en konkurrensfördel gentemot TV3. 1994 gick TV4 om TV2 och blev Sveriges mest sedda TV-kanal. TV3 blev därmed näst mest sedda kommersiella kanal medan Kanal 5 kom att etablera sig som den tredje största kommersiella kanalen.
Under 90-talet startades ytterligare svenska kanaler. Kinnevik startade ZTV 1991 och TV6. Andra kanaler var TV 21 (start 1993) och TV8 (1997).
Under senare delen av 90-talet har en digitalisering av TV-sändingarna diskuterats. Några av pionjärerna var kabelbolaget Com Hem och satellitdistributören Canal Digital.
1997 fattade riksdagen beslut om att digitala sändningar i marknätet skulle inledas. Dessa inleddes 1999. De första kanalerna som sändes där var SVT1, SVT2 och SVT24 samt fem regionala SVT-kanaler. 1999-2000 började bland annat TV4, Kanal 5, Canal+, TV3, ZTV, TV8, TV1000, Viasat Sport, eTV och K-world sända i digitala marknätet.
1997 hade svensk TV-underhållning stagnerat. SVT lät spela in och sända det kontroversiella reality-TV formatet “Survivor”, under namnet Expedition Robinson. Detta var världens första riktiga dokusåpa och ledde till att tävlingsprogram grundade på intriger, gräl och mer eller mindre förnedrande moment blev populära i hela västvärlden. Efter flera skandalomsusande säsonger av bland annat Robinson, Big Brother och Farmen har intresset för denna form av underhållning svalnat. Engelskspråkiga dramaserier (bland annat Sex and the city, Desperat Housewives och Lost) har blivit populära på nytt. Trenden inom reality är program som handlar om talangutveckling. Dit hör musiktalangjakter, som Popstars, Fame Factory och Idol, men också Floor Filler, FC Z/HC Z, Let’s Dance,Talangjakten och Rampfeber.
Den 15 augusti 2001 slutade MTG:s kanaler sända i marknätet, vilket ledde till en omfattande debatt. Istället fick andra kanaler ta över MTG:s utrymme.
Under 2000-talet startades en uppsjö av nya kanaler. Utöver SVT24 har SVT startat Barnkanalen (2002) och Kunskapskanalen (2004). TV4:s första seriösa satsning på ytterligare en kanal var TV4 Plus (2003). Sedan dess har företaget expanderat snabbt med bland annat TV4 Film (2004), TV400 (2005), TV4 Fakta (2005), TV4 Komedi (2006), TV4 Guld (2006) och TV4 Sport (2005/07). Även betal-TV-tjänsterna Canal+ och Viasat har mångdubblat antalet kanaler. Många mindre aktörer har också lanserat nya kanaler, med varierande resultat.
Efter att nya tillstånd för marksänd digital-TV delats 2004 ut började MTG åter sända sina tre huvudkanaler (TV3, ZTV och TV8) i marknätet.
Under 2005 inleddes släckningen av det analoga marknätet. Riksdagen hade beslutat att marknätet skulle vara helt digitaliserat i februari 2008.
I många andra länder har TV-bolagen haft en gemensam utmärkelse som delas ut till TV-personligheter och program. År 2005 fick Sverige ett sådant pris – Kristallen. Tidigare hade Aftonbladets TV-pris haft en liknande funktion.
Genom att bredband blivit tillgängligt i allt högre grad har webb-TV kunnat etablera sig. Enligt en undersökning från Mediavision visade att 10 procent av svenskarna (mellan 15 och 74 år gamla) tittade på webb-TV dagligen. Detta var en ökning från 3 procent under första kvartalet samma år. Bland de största webb-TV-sajterna fanns Aftonbladet.se, Youtube, Svt.se och TV4.se.
Riksdagen tar beslut 1997 om att digital marksänd TV ska införas i Sverige . Två år senare blir det verklighet för de första digitala marksändningarna, 30 kanaler har tillstånd av regeringen att sända. Riksdagen bestämmer i maj 2003 att Sverige ska övergå till enbart digital-TV i marknätet, detta ska ske i etapper. År 2005 inleddes släckningen av det analoga marknätet och i oktober 2007 blev marknätet helt digitaliserat. 1 feb 2008 är epoken med analog TV slut, nu ska hela Sverige ha fått digital-TV, det analoga nätet släcks.
TV-apparaterna utvecklas hela tiden. Idag är det svårt att hitta något annat än plattskärmar. Det nyaste sorten nu är LED-TV. Det är TV-apparaten som kommer öka mest framöver då den i dagens miljömedvetna samhälle är det enda alternativet.
_________________________________________________________________________________________________________________________